Varje dag söker tusentals svenskar efter okända telefonnummer på nätet. De använder sidor som tellows.se för att upplysa vem som har ringt till dem. Omvänt betyder det att samma antal personer har ringts till av okända uppringare, som allt oftare är telefonförsäljare eller -bedragare. Problemet har ökat under åren och regeringen har sysselsatt sig med det, men vad hände egentligen?

Ett växande problem

Det var året 2006 när Aftonbladet skrev om att regeringen planerar en ny lag som skulle förbjuda telefonförsäljare att ringa hem till den som inte godkänt samtalet i förväg. Eftersom det fanns allt fler klagomål av konsumenter, var det dags att agera. NIX-registret var mer provisoriskt än bindande och därför struntades det av många företag. Men faran att arbetslösheten ska öka enormt efter ett ’förbjud’ av telemarketing var ett stort motargument.

Resultaten var en utredning som granskade olika aspekter på telefonförsäljning och gav några förslåg. Enligt utredningen skulle ett sanktionssystem med marknadsstörningsavgifter har införts och konsumenter får behålla obeställda varor eller tjänster utan avgift. Men med avseende på ett krav på skriftlig bekräftelse vid telefonfösaäljning bedömde regeringen:

Det bör inte införas något krav på skriftlig bekräftelse från konsumenten vid ingående av avtal efter telefonförsäljning. (jfr. Statens Offentliga Utredningar SOU 2007:1)

Nakdelarna för distansavtals praktikabiliteten syntes vara för stort.

Sista våren påkallade både Konsumentverket och Post- och telestyrelsen (PTS) att lagstiftningen ska skärpa reglerna för telemarketing. Och slutligen dömde Marknadsdomstolen i december 2012 bloaget PSW Trading till en marknadsstörningsavgift på en halv miljon kronor. Kan det vara en hänvisning till att telefonfösäljning ska ändras eller även reformeras under den närmaste framtiden?

Idags rättigheter – konsumentskydd

Hur är nuläget? I dag känner många personer inte deras rättigheter som konsument vid telefonförsäljning. Distans- och hemförsäljningslag (2005:59) heter lagen som innehåller dem. Viktigast är ångerrätten. När du köper något av en telefonförsäljare (eller på postorder, från TV-shop, på Internet, vid hemförsäljning) inom Sverige har du alltid 14 dagar ångerrätt. Säljaren måste informera dig om detta samt om hur du kan ångra varorna. Dessutom reglerar lagen försäljningssamtal på det följande sättet:

Vid telefonförsäljning skall näringsidkaren i början av varje samtal ge konsumenten information om sin identitet och namnet på den person som är i kontakt med konsumenten och dennes relation till näringsidkaren. Näringsidkaren skall då också informera om samtalets syfte. (2005:59, 2 kap. 6 § 2 st.)

Hur ofta uppfyller telefonförsäljarna den här riktlinjen? Ibland verkar det som inte ens säljarna själv känner deras plikter, och det finns mycket information som de måste ge till konsumenten innan avtal ingås (jfr. https://lagen.nu/2005:59#K3P3S1).

En till sak som är viktigt och kan hjälpa konsumenter är reglerat i 2 kap. § 15 2 st. av lagen:

Vid telefonförsäljning har konsumenten rätt att behålla varan, eller i förekommande fall materialet, till dess att näringsidkaren fullgör hela sin betalningsskyldighet. Om näringsidkaren inte fullgör betalningsskyldigheten inom tre månader från den dag då ångerfristen började löpa, tillfaller varan eller materialet konsumenten utan att näringsidkaren har rätt till ersättning. (https://lagen.nu/2005:59#K2P15S2)

Vad kommer att förändras?

Men till och med i dag finns det många klagomål och i början av januari har justitieminister Beatrice Ask svarat på en skriftlig fråga: Vilka initiativ avser hon, och därmed regeringen, att ta i frågan om telefonförsäljning? Enligt hon har

ett arbete inletts i Regeringskansliet med att utreda frågan om det bör införas ett krav på skriftlig bekräftelse vid telefonförsäljning av sådana tjänster [förvaltnings- och rådgivningstjänster på premiepensionsområdet]. I det arbetet kommer också behovet av ett skriftlighetskrav vid annan telefonförsäljning att belysas.

Och vidare:

[…] det [är] oacceptabelt att aktivt missleda kunder eller försöka kringgå konsumentlagstiftningen på det sätt som påstås. Jag avser att noga följa utvecklingen på området. Jag utgår också från att branschen själv tar ansvar för att utveckla rutiner för att komma till rätta med de problem som uppmärksammats och för att se till att missförstånd undviks vid telefonförsäljning.

Så är det dags igen att vänta på vad som helst ska hända. Förhoppningsvis kommer regeringen att reglera telefonförsäjning den här gången på ett strikt sätt. Vi på tellows.se ska självklart observera utvecklingen och rapportera så snart som det finns nyheter om ämnet.

Källor:
– http://www.aftonbladet.se/ekonomi/article10782846.ab
– http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/50/02/04ec46f4.pdf
– http://www.konsumentverket.se/Lagar–regler/Lagar/Distans–och-hemforsaljningslagen/
– https://lagen.nu/2005:59
– http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Svar-pa-skriftliga-fragor/Telefonforsaljning_H012212/